onsdag 22 februari 2017

Jerusalem till Amman?

Jodå, baxade i mål i lördags, men sedan small det till. Värsta dunderförkylningen slog till. Snorar, har huvudvärk, ont i kroppen, fryser, hostar, nyser. TUR det händer nu, säger jag bara. Hade förkylningen kommit en dag tidigare hade det inte varit bra, då stod jag på scen inför ett hundratal ideella och förtroendevalda. Och hade förkylningen kommit senare, hade det blivit en jobbig livsresa till Jerusalem. Nu passar jag på att vila upp mig och kurera förkylningen. En massa the, ingefära och halstabletter går åt!

Lite jobbar jag hemifrån. Försöker få grepp om hur jag ska ta mig från Jerusalem till Jordanien den 12:e mars. Ska vinka byebye till livsresenärerna för att kvissla över till Jordanien och reka inför en till livsresa dit i maj. Har spanat in fyra alternativ:

A) Jag tar bussen till Beit Shean, taxi till Sheik Hussein bridge, får FÖRMODLIGEN visa vid gränsen. Försöker hitta en "shared taxi" på andra sidan till Amman. (Väg A på kartan). Men långt och lite osäkert.

B) Jag åker till Ramallah, besöker Jordaniens konsulat där, fixar visa (enligt uppgift kan det ta 6 timmar), tar en taxi till Allenby Bridge, visar visat där och tar sedan en "shared taxi" till Amman. Tar tid, men OK som reservalternativ.

C) Åker till Ben Gurion i ottan och flyger till Amman. Får visa på Ammans flygplats. Bökigt, tar tid och kostar 2600 kr.

D) Åker till Stockholm, besöker Jordaniens konsulat. Fixar visa där, sover två nätter i Stockholm och möter upp med Jerusalemgänget på Arlanda nästa söndag. När det sedan blir dags att åka till Amman kan jag ta Allenby Bridge med mitt visa. Det lutar faktiskt att jag väljer detta alternativ. Minst krångel känns det som.



fredag 17 februari 2017

Turbo

Idag har jag kört på allra högsta växeln hela dagen. Upp galet tidigt, över till jobbet. Planera, fixa, måla skyltar och göra schema. Några seminariehållare anmälde sig sjuka i vinterkräksjuka och influensa. Jag fick nästan spel när ytterligare en blev sjuk, och jag fick börja rassla ihop grejer till mässan. Nattvardskalkar, röcklin, stolor i rätt färg, oblater. Hoppla, vinet var gammalt. Leta ny pava nattvardsvin. Packa i väskor. Kartongmontrar från förrådet. Och så mitt i all stress ett besök hos naprapaten. Tillbaka igen, fylla stiftsbilen och dra till Sollefteå. Oj. Inte ätit lunch. Tvärnit i Kramfors. Subway. Så en journalist som ringer och vill göra intervju på måndag morgon. OJ, direktsändning. OJ, jag ska prata om Martin Luther... Hallstaberget. Rigga iordning allt. Gamla bekanta som strimmar till. Nycklar, seminarierum. Mickrofoner, ljus. På med headset och hälsa välkomna. Rulla igång dagen...

En dag som denna borde jag ha trippel lön. Som jag jobbar!

Men KUL är det! En massa energi i rummet av alla ideella, internationellt engagerade, SKUT-grupper, SKU (Svenska kyrkans unga), kyrkvärdar, körsångare och förtroendevalda. Dagens tanke: Jag är inte ensam i båten. MEN en dag till i förberedelsearbetet hade varit bra. Ska baxa morgondagen i mål och sedan hem och sova hela söndagen.

torsdag 16 februari 2017

BIskopsvigning, sedan hem igen

Det var verkligen en blixtvisit i Sydafrika. Nu sitter jag hemma igen och pustar ut lite efter hemresan. Kom hem igår förmiddag, och först nu börjar jag "bli människa" igen. Flygturen gick bra, men det ÄR jobbigt att resa! Fyra flighter, en massa flygplansmat och stillasittande. Benen svullnar upp och man blir ömsom varm och svettig och ömsom kall och fryser.

Men, det var värt besväret! På sikt är det viktigt med utbyte mellan kyrkor i "den världsvida kristenheten". Deras motsvarighet till Ärkebiskop passade på att tilldela biskop Eva centrala symboliska uppgifter under vigningen. Dels fick hon lägga på den nye biskopen kåpan under vigningsceremonin och dels delade hon ut nattvarden till de andra biskoparna. Detta för att visa på möjligheten med att ha en kvinna som biskop. Sydafrika är inte där än, men "myran tar små steg" som en av biskoparna uttryckte det. Någon gång i framtiden blir det säkert en kvinnlig biskop i ELCSA, och då har vår biskop Eva varit med i vägen dit. Stort!

Nu stundar nya utmaningar, och jag ska ägna dagen åt förberedelser för det. Men först - frissan! Måste göra något åt spretet på knoppen!



lördag 11 februari 2017

Kimberley, SA

Så sitter jag mitt i högsommarvärmen på ett hotellrum i Kimberley och glädjas över sammanhanget. Resan var naturligtvis ganska jobbig. 24 timmar, fyra flighter, väntetider och sitta stilla. Men så att landa i den sydafrikanska kvällen och höra alla syrsor och andas frisk efter-regn-luft!

Idag blev en dag att ta det lugnt och vila ut. På eftermiddagen/kvällen gick vi över till kongresshallen som är granne med hotellet för lite uppsnack inför biskopsvigningen imorgon. Himla kul och trevligt var det! Egentligen bara två orosmoln, klimatanläggningen är paj och några som inte håller med om resultatet av biskopsvalet kommer ha demonstrationspicnic utanför. Vi får se hur det går, värmen var det som oroades mest. Men dörrarna kommer vara öppna och vattenflaskor redo för en törstande församling. Lite bekymmer hade man också för den omfattande sången som kunde inträffa under gratulationsönskningarna. Max tio minuter per grupp, sa man.

Nu är jag återigen trött och ska krypa ned i sängen. Märkligt nog har jag dragit på mig en bondbränna av den ynka stunden i solen. Tror det beror på att min vintergråa hud inte riktigt vaknat upp än.

torsdag 9 februari 2017

Inspiration!

Det var en fröjd att komma till jobbet idag! Jag kan inte påstå att ordningen inföll på en gång, en hel del jobb återstår med att sortera böcker och papper. Så länge har jag suttit med dysfunktionellt arbetsrum att jag till slut nästan vande mig med röran. Men jag känner ju att det går lättare att tänka och arbeta med lite ordning på torpet!

Det blev en lång dag, men nu är jag äntligen klar för den stundande roadtrippen till Cape Orangestiftet i Sydafrika! Biljetter utpantade och passet framlagt. Kameran är laddad och några blusar strukna för högsommarvärmen som stundar.

Men dagens största händelse är ändå lilla flickan som C fick idag på morgonen! Oj, som vi väntade idag på kontoret! "Har den kommit?", frågade en kollega. Först kopplade jag inte riktigt och trodde hon menade bokhyllan... men sedan lite fniss. Så ett öga har varit på messenger idag i väntan på besked. Vid eftermiddagsfikat visste vi. En tjej! Nu ikväll har jag sett bild på pyret. Fin så in i Norden!

tisdag 7 februari 2017

Bokhyllans Ankomst!

Idag firar jag! Äntligen, efter ett år och en månad har jag till slut fått bokhylla på mitt arbetsrum. Av någon supermysko anledning har det rått beslutsinfarkt huruvida jag ska kunna få en bokhylla eller ej, men tack vare rådigt ingripande av vår nya personalvetare kunde jag idag få ordning i bråtet på skrivbordet. Jag nästan grät av lycka! Nu har jag ytor att jobba på och har böcker och annat material synligt. Är så himla glad och längtar redan till imorgon då jag kan sitta på mitt nystädade fina office och skapa stordåd! Nu kan kreativiteten få flöda igen!





söndag 5 februari 2017

Kul samling

Igår hade vi en kul samling här i Härnösand! Det var upptakt för årets "livsresenärer" på Härnösands folkhögskola. I år har vi grupper till Santiago de compostela, Assisi, Grekland, Norge, Krakow, Jerusalem och Jordanien. Jag är ansvarig för resorna till Jerusalem och Jordanien.

Om en resa ska bli lyckad beror det till 50% på programmet och till 50% på gruppen. Och vilka grupper jag fått! Helt underbara unga ledare har valt att åka till Mellanöstern! Känns både stort och ansvarsfullt. Som vanligt är säkerhetsläget det som gör att en del tvekar om de ska åka eller inte. Nu hoppas jag Trump håller sig i skinnet och inte får för sig att flytta ambassaden eller något sådant.

Finfina ledarkollegor har jag också! Nu börjar det vara några år sedan den första livsresan gick, så jag "återvinner" några livsresenärer till att komma med som ledare. Två dream team har jag, så det känns precis hur bra som helst i nuläget.

Om fyra veckor är vi här igen med #ukjerusalem17!