tisdag 29 november 2011

Trädet utanför

Utanför fönstret till mitt arbetsrum står ett stort träd på andra sidan gatan. Det känns som det är mycket nära och jag brukar ibland känna det som om trädet pratar med mig. Låter kanske som det brunnit totalt för mig, men kort sagt; jag gillar detta träd. Jag följer årstidernas skiftningar i lövverket.

När jag började jobbet efter sommaren var trädet grönt och frodigt. Man kunde inte se igenom lövverket, det var som en grön koloss stod utanför och kikade in på mej där jag försökte jobba. Mitt liv hade också lagt in turboväxeln. Jag reste än hit och än dit, ständigt på språng och jag vill nog säga att jag tog ut svängarna till max. Och ångrar inget.

Sedan kom hösten och bladen började gulna lite smått. I oktober såg man tydligt att det var en ny årstid på ingång. 

November kom och löven började singla till marken ett efter ett. Några få löv försökte klamra sig fast, och eftersom hösten har varit onormalt mild och varm kunde dessa löv envist hänga kvar anmärkningsvärt länge. Så kom det ett oväder med mycket blåst i lördags och sedan kom den kalla snön igår. Dessa envisa löv flög av och virvlade bort. I går när jag kom till jobbet var trädet helt bart. Fast som tur var hade det kommit lite snö som skylde det nakna trädet. Även om man VET att snön och kylan skulle komma känns det lite sorgset.

Även jag går in i en annan fas. Advent betyder att vi på stiftet kan ägna oss lite mer åt pappersgöra och olika avslut. I församlingarna är man fullt upptagna att fira advent, så därför finns det tid att reflektera. Se tillbaka på det som varit och dra upp nya idéer inför våren. 

För rätt som det är sprätter det till under snön när de uppsvällda knopparna gör sig redo för en ny vår. Då måste man vara beredd! Oj, vad jag längtar till denna vår! Men. Jag antar att jag först måste pressa mig igenom denna vinter.

Så ett litet ökenmodercitat (ur "Ökenfädernas tänkespråk" Artos) som jag gillar:

"Amma Theodora sade: "Kämpa för att komma in genom den trånga porten (Luk 13:23). Träden kan inte bära frukt utan att ha tagit emot vinterns stormar och skurar, och på samma sätt är det med oss..."



måndag 21 november 2011

Cinderella-moment

Helgen har varit magisk! Eller helgen, det har varit långhelg i fyra dagar för min del. Jag hade den stora äran att närvara i Uppsala när 67 nya professorer skulle installeras av universitetets Rektor magnificus och bli installandi.  Extra hedersamt var det naturligtvis att få bli bjuden på denna baluns av professor Jim. TACK JIM!


Under veckan har de olika nya professorerna fått hålla installationsföreläsningar i sina ämnen som på ett sätt som "vanligt folk" kan ta del av. Snacka om folkbildning! Jim gjorde ett MYCKET bra jobb och höll en intressant föreläsning på ämnet: "Nya Testamentets exegetik som akademiskt ämne med relevans för andra ämnen och för alla människor" Föreläsningen bjöd på klokhet, några skratt och en del att klura på. Som det ska vara. Helt strålande på bra svenska dessutom vilket är en extra utmaning för en relativt nyinflyttad amerikan! Hatten av!


I fredags hölls själva installationsakten i universitetsaulan och det var sååå spännande att få vara med! I flera veckor har jag letat lämplig klänning och klurat ut hur jag ska få på mig, och GÅ i ett par "klackeskor". Innan hade jag gruvat mig en hel del för när jag provat klänningen hemma har jag känt mig så utklädd, och i taxin våndades jag när min klänning kändes enormt stor med allt tyll som flöt upp på instrumentpanelen i bilen. När vi väl kom till universitetsaulan så såg jag genast att det var flera andra damer som också hade tyll i sina galaklänningar, och att min klänning verkligen platsade! DÅ andades jag ut och mitt allra bästa festhumör infann sig! Vi fick platser uppe i galleriet trots att aulan där nere inte var fullsatt - lite snopet, men vi satt på främsta raden och fick magnifik överblick!


http://www.unt.se/uppsala/24unt-nya-professorer-installerades-1539375.aspx


Efteråt var det så dags för bal på slottet! En buss hämtade oss från aulan och svängde upp till Uppsala slott. Vilken magnifik känsla det var att få skrida in och uppför alla stentrapporna i slottet! Vi bjöds på champange i trappan och letade oss fram till vårt bord.


Vi höll till i Riddarsalen där det var festdukat med kandelabrar och bordsmarsalker i vita kostymer och vita handskar. Jag räknade i bordsplaceringslistan till 102 professorer i salen! Det är inte utan att man blir ödmjuk inför den samlade kunskapen i rummet! Jag hamnade med Jim tvärs över bordet och den nya professorn i nationalekomomi till höger. nice, nice! Det var massor att prata om och humöret var verkligen på topp! Jag tror bestämt jag satt och log från öra till öra hela kvällen! Orden tar nästan slut när jag tänker på vilken toppenkväll det var...


Menyn:
Kallrökt lax med pocherat tryffelägg samt spenatbröd
Helstekt hängmörad entrecote med murkelsås samt råstekta rotsaker
Hallonbomb med vintrig fruktsallad


Drycker: 
Vinum Universitatis Prosecco 2010
Vinum Universitatis Bianco di Custoza 2010
Vinum Universitatis Valpolicella Superiore 2007
Vinum Universitatis Recioto della Valpolicella 2007
(Universitetet har tydligen en egen vingård!)


Efter middagen blev vi "anförda" av vår bordsmarsalk till kaffe och avec en trappa upp i slottet, tror det var själva vinden! Myyysigt! Under tiden röjdes Riddarsalen så att dansen till livemusiken kunde ta vid. Min kavaljer var verkligen en fena på att dansa! Jag själv är verkligen usel på att dansa, men Jim kunde på något vis få det att se ut som dans ändå, vilket kräver stor skicklighet. Jag snurrades och snurrades och i slutet av en låt blev jag vikt bakåt i en klassisk Hollywoodposé, magiskt säger jag bara att få ha varit med om det!


Förrätten

Jag och professor Jim

Installationsakten i universitetsaulan

Galleriet på slottet
När man ville hämta andan kunde man gå in i ett jättelikt galleri och titta på slottets konst. Där kändes det som jag hamnat i en Jane Austen-film, det var verkligen känsla att glida runt i balklänning med en "Mr Darcy" vid armen. WOW!


Nu hänger min klänning i sin påse i garderoben och jag sitter och deppar lite i någon slags post-installations-melankoli och undrar om jag någonsin hamnar på "bal på slottet" igen. Det gav verkligen mersmak på alla sätt! 


När Askungen i fortsättningen frågar "Vad är väl en bal på slottet?" svarar jag: "Everything plus lite till....!" Och suckar. Djupt!

lördag 5 november 2011

Höstträning

Varje dag som jag vaknar och upptäcker att det INTE är frosthalka blir jag så glad och försöker hitta tid att gå en rejäl promenad. Det gäller att passa på innan det blir vinter tänker jag. I vinter vill jag inte halka! Som peppning till mina promenader har jag min iPhone. Med diverse appar registrerar jag mina promenader. 


Bäst är Nike+ som för varje 500m peppar mig i form av en röst som rapporterar hur lång tid jag gått, hur långt jag gått samt medelhastighet. 


Nike+ GPS

Ganska häftigt att se att jag i år har gått drygt 30 mil! Det trodde jag verkligen inte när året skulle börja och jag hade ont i höfterna och knäna samt var lite tyngre. Nu går det lättare och lättare för varje dag att komma ut på promenad. Det har till och med blivit så att jag är lite rastlös om jag inte får min dagliga dos av motion! 

ShapeUp

En annan bra app är ShapeUp där man skriver in intag och uttag i form av kalorier. Med en fiffig sökfunktion kan man hitta det mesta som man stoppar i sig och bokföra detta. Sedan fyller man i hur mycket man vill gå ner per vecka och iPhonen håller reda på hur mycket man får äta, eller hur mycket man måste motionera för att äta det man vill äta.


När vi har fika på jobbet till exempel brukar jag ha en kort överläggning med mig själv om jag ska ta en macka med ost på till kaffet. Det är helt OK att käka mackan OM jag promenerar 45 minuter senare. Denna överläggning gör att jag inte stoppar i mig något onödigt!


Spotify
Den tredje appen som hjälper mig att tappa kilon är Spotify och en stavgångslåtlista som jag gjort. "We all die young" är en låt jag verkligen gillar att promenera till. Den ger energi!

Sedan förstås, alla peppningar på facebook hjälper till. Bara det att promenaderna SYNS gör att jag gärna går någon extra kilometer ibland...