söndag 26 februari 2012

Öken!


Spa-dag!

Gårdagen blev störttrevlig! En kompis från Uppsala var på besök och tillsammans med ytterligare en kompis från Härnösand hade vi en trevlig tjejdag på spa i Sundsvall! Helt underbart att basta, bubbla i jacuzzin, ligga i varma poolen, ligga i kalla poolen, käka från fruktbuffén och bara må gott! Solen sken och utanför såg man skidåkare i slalombacken. Utsikten var grym! Man såg hela Sundsvall bre ut sig nedanför berget! Helt klart hoppas jag nu på fler besök på detta ställe!



fredag 24 februari 2012

Ny app!

Nu har jag testat en ny app i några dagar; det är "Draw Free". Ganska enkelt upplägg. Man spelar två och två, väljer ett av tre ord att rita. Ritar detta och den andra ska gissa. Sedan gäller det att komma så högt som möjligt. Teamwork alltså, inte tävling!


Men igår blev det obegripligt svårt, jag ritade "Elephant" och moster skulle gissa. Men bokstäverna stämde ju inte - det var ju HELT omöjligt att skriva "Elephant"! Men moster kämpade på och försökte få djuret till en "Stork" - BRA KÄMPAT säger jag bara!!!




Stork?

onsdag 22 februari 2012

Askonsdag!

Nu är det slut på frosseriet när fastan officiellt börjar idag! På morgonmässan fick vi ask-kors ritade i pannan med orden: "Minns att du är stoft och åter ska bli stoft". Lite kusligt, men det kan också vara en nyttig påminnelse för den som enbart jagar materiella ting. Det är ju INTE "flest prylar när man dör som vinner"!


I beredningsorden blev jag glad att kollegan pratade om fastekampanjen "utplåna världens hunger". Det ger perspektiv. Visst kan man fasta från godis, facebook eller kött. Men tar man fastan på allvar tycker jag man gott kan fokusera på höja medvetenheten och göra en insats för de som faktiskt har det svårt på riktigt!


Här är ett exempel:
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=860512


From ashes to ashes...

tisdag 21 februari 2012

Sol!

Vilken skön dag det blev! Takdropp, sol och nollgradigt! Idag fick jag återigen skotta fram hammocken, den står under takraset så den hade fyllts på med snö igen. Blötsnö that is! Men några rejäla tag med skoveln fixade bort snödrivan. Snart, mycket snart, när faran för takras är över och solen skiner tänkte jag sätta mig där med eftermiddagskaffet...


På kvällen kom pappa förbi på en kopp kaffe och vi pratade lite. Både han och min mor går snart i pension och det är kul att se att båda två laddar för ett omväxlande och aktivt liv även efter karriärerna. Morsan har till och med startat ett företag. Pappa tänker freelansa lite. Roligt med ungdomliga föräldrar med många drömmar!

söndag 19 februari 2012

Some like it hot!

Det börjar kännas som jag bara kommer på tillfälligt besök hemma i huset. Jag reser mycket nu, än hit, än dit. Igår gjorde Mor och jag oss en tur till Robertsfors igår för att gå på musikalen "I hetaste laget" med min goda vän Petra i huvudrollen som Sugar Kane! Föreställningen var hur bra som helst och Petra helt strålande i huvudrollen. Kritiken i tidningarna var i stil med: "Precis som Marilyn Monroe bar hela filmen på sina axlar var det Petra som bar denna föreställning" (!!!). De andra rolltolkningarna var också superbra, speciellt han som spelade Daphne gjorde ett kanonjobb! Den som har möjlighet att se denna musikal - GÖR DET! Efter föreställningen hade vi lite "lördagsmys" hemma hos Petra för att fira hennes framgångar innan vi idag åkte söderöver igen i snökaoset längs E4:an. 


Hela ensemblen i slutscenen

Some like it hot! * I he taste laget!
Jag och snygg-Petra!

fredag 17 februari 2012

Mellanlandar hemma

Livet på vägarna tar ut sin rätt ibland. Kom hem sent igår från en tripp till Uppsala och Stockholm och laddar nu om för Umeå och Robertsfors. Funderar på hur många mil sammanlagt som jag färdats på E4-an? Säkert runt jorden, men hur många varv?


Trots att jag färdas många mil finns det ställen jag inte varit på, men som jag skulle vilja se någon gång. Mina vänner vet att jag gillar roliga ortsnamn och förser mig ibland med foton... Kusbölehelvetet till exempel. Hur tänkte de där? 


Kusbölehelvetet

söndag 12 februari 2012

Målgång!

Så är helgen över och jag är tröttare än på länge. Först en jobbvecka, sedan kyrkvärdskurs fredag till söndag. När jag kom hem tänkte jag att jag skulle utnyttja det strålade vädret till en långpromenad. Testade den långa slingan längs havet som är 1,2 mil totalt. Efter 5 km dog iPhonen så jag kunde inte längre få feedback i öronen eller lyssna på min stavgångslåtlista på Spotify. Vet inte om det var iPhonedöden som gjorde att jag fullständigt gick i väggen när det gällde själva promenaden, men väggen träffade jag på! Jag fullständigt släpade mig fram de sista kilometrarna. Ont överallt! Knän, fötter, höfter... Inte kunde jag ringa efter någon som kunde komma och hämta mig heller för iPhonen vägrade detta! HU! Krashade i en fåtölj när jag kom hem och nu samlar jag ork att ta mig till sängen. Dock tänker jag somna med ett litet leende på läpparna för kyrkvärdskursen gick riktigt bra och bara det faktum att jag gjorde årets första milpromenad är också värt att le åt!



lördag 11 februari 2012

Kyrkvärdskurs

Är just nu mitt uppe i vårt stifts kyrkvärdskurs. Cirka 40 personer är samlade på Vårsta Diakonigård för att samtala och lära sig mer om kyrkan med speciellt fokus på kyrkvärdsskapet. Jag har suttit och gruvat mig för detta i några dagar, främst undrat på vad jag ska säga under mitt pass: "Kyrkvärden som ideell medarbetare och vad som är en god gudstjänstupplevelse". Igår, när jag satt och skulle slutgiltigt göra ett körschema fick jag beskedet att en av de föreläsare som skulle medverka hade fått förhinder! OJOJOJ, nu var goda råd dyra. Dels hade jag att göra klart mitt eget pass och dels fick jag plötsligt 90 minuter till att fylla där temat var "Framtidens kyrka". Fick nog lite stresspåslag men ändå, när man är mitt uppe i arbetet som pedagog och har gruppen framför sig så är det genuint roligt!


Hela tänket med ideellt medarbetarskap går dessutom ut på att "man trivs där man behövs" och att delaktighet ger styrka. De 40 kursdeltagarna hjälptes alla åt att tänka till och jag tycker det blev riktigt bra!


Upplägg:


Först testade jag en worshop som några i Kågedalen kommit på:

  • Varje deltagare får ett A4-papper med ord på. Orden är tex: delaktighet, gemenskap, överlåtelse, glädje, lovsång, sorg, närvaro, sorg, tvivel, helighet... Deltagarna ringar in de FYRA ord som just de tycker är viktigast för dem när de besöker en kyrka. 
  • Var och en får fyra "pluppar" (klisterlappar) som de "pluppar ut" på papper där just det ordet står. Dessa papper hade jag tejpat upp längs väggarna.
  • Jag samlade ihop alla lappar och vi kikade på vilka ord som fått flest "pluppar". Orden "gemenskap", "delaktighet" och "helighet" var de som fått flest pluppar. 
Efter denna övning kikade vi på några av "Nisses bilder" om vad kyrkan är och vad kyrkan har för uppdrag. Som tur är finns de på nätet, och då jag hört Nisse ganska många gånger gick det att säga något om detta.

Därefter gruppindelning där grupperna fick tänka till om hur man gör för att lyckas vara trogen kyrkans uppdrag (se "Nisses bilder") samtidigt som man möter människornas behov (orden med pluppar på) och vad man som kyrkvärd ska tänka extra på.

De olika gruppernas redovisningar blev mycket bra och illustrerade dessutom att när man är delaktig och jobbar många tillsammans blir slutresultatet bra!




Vad sa grupperna då? Här är en sammanfattning av olika "röster":
Många tog upp detta med delaktighet och hur man behöver hitta nya former där människors olika gåvor kommer fram. Enkelhet kan hjälpa till i denna process, för en del blir det för högtidligt i kyrkan medan man känner sig ledigare i församlingshemmet. Vissa traditioner behöver förklaras, är man osäker på när man ska stå eller sitta kan det bli en faktor som skrämmer. Vet man vad symboler osv betyder så tillför det något i var och ens tro. Det kan handla om att lämna kyrkobyggnaden och vara "där folket är", ha mer utåtriktat arbete. Man kan behöva bjuda in nya människor och på ett mer personligt sätt. Kyrkvärdens viktigaste uppgift är att SE människor! Kunna vara personlig, men samtidigt se om någon vill vara i stilla enskilld andakt. En lyhördhet behövs som kyrkvärd för detta! Viktigt att kyrkan blir "samhällsorienterad" utan att för den skull gå helt upp i samhället och följa minsta trend. Kyrkan kan också ibland vara den som säger ifrån om man upptäcker felaktigheter i samhället! Man skulle kunna testa att göra gamla saker, fast på ett nytt sätt. En bra kommunikation behövs så folk får upp ögonen för allt bra som händer i kyrkan! Tillgängligheten är viktig, det ska vara lätt att ta sig till och in i kyrkan och man ska kunna höra/se/förstå det som händer! Viktigt med orden i inbjudan, tex kan det vara dumt att bjuda in till "de äldres dag" - då kanske någon som skulle vilja komma inte kommer för han/hon tycker sig inte tillhöra gruppen "äldre". Kärnan ska bevaras, men kyrkans språk kanske behöver förändras.




onsdag 8 februari 2012

Vårkänslor!

Snart vår?

Nu har det vänt! Det märks tydligt att dagarna blir längre och längre nu! ÄNTLIGEN! Jag försökte hjälpa våren på traven lite genom att skotta fram hammocken så det ska kunna gå att sitta där med kaffekoppen och njuta av takdroppet. Det känns som den dagen kommer närmare och närmare för varje dag! YES!

tisdag 7 februari 2012

Comfort cross

Comfort Cross

Igår när jag kom hem låg ett kors i brevlådan! Det var ett kors från en vän "direct from the Holy Land" och så här lyder instruktionen:

"This holding / comfort cross is an asymmetric cross made to fit ergonomically into the palm of one´s hand and is used during prayer. It is thought that the holding cross is based on an ancient design found in ancient European chapels."


Lord Jesus,
When I cannot speak, hear me.
When I cannot feel, hold me.
When I cannot like myself,
love means you always
love me,
despite myself.
Keep me
 firm in the knowledge
that you hear the prayers of my heart.
Amen.

Det var "instant love" att hålla i korset! Det ligger mycket bra i handen och funkar utmärkt att meditera över. Inte för att jag tycker bön och tro ska vara en "materialsport", men ibland kan faktiskt föremål hjälpa till att fokusera tanken så man inte fladdrar iväg och börjar tänka på annat. Just det här korset hoppas jag kunna hjälpa mig vara mer "här och nu" istället för att bekymra mig över morgondagen eller älta gårdagen.

måndag 6 februari 2012

Summering av helgen...

Är nu på väg hem igen efter en intensiv helg i Uppsala. Även om budskapet mycket var att "alla är teologer" är det något visst med att så många yrkesverksamma teologer av olika slag (räknar in mig själv också nu) samlas på ett och samma ställe för att prata teologi!  Och ändå blev det inte överdos! Märkligt...


Det jag klurar lite på är varför det inte är fler från universitetsvärlden som är med när det ska festivalas i Uppsala. Jag ställde frågan över en lunch till en tillrest teolog från Schweiz och han sa att han inte vetat av festivalen, utan att det bara slumpat sig att han kunde besöka avslutningsmässan. Men var samtidigt nyfiken på upplägg och innehåll.


När jag själv läste teologi var det också så. Jag kan tycka det är lite synd att inte den akademiska och den kyrkliga sidan av teologin inte arbetar mer tillsammans! Jag känner själv att när jag läste (och läser) teologi och deltar aktivt i gudstjänstlivet så blir det en skön korsbefruktning. Tron får en djupare dimension av studierna, och studierna blir mer meningsfyllda av min tro. 


Sedan kan det naturligtvis vara svårt att dissekera något som man uppfattar som heligt, vare sig det är inom religionsbeteendevetenskapen eller exegetiken, så en skiljelinje kanske behövs? Men, om man studerar en blomma blir den väl inte fulare om man ser hur otroligt sinnrikt och ändamålsenligt den är uppbyggd? Likaså tycker jag det är med bibel och tro.


Tände ljus i domkyrkan. För det trasiga. Och för det hela.

Nu är jag snart hemma igen, det råkade bli ett extra halvdygn i Uppsala. Ibland måste man stanna upp och backa tillbaka lite innan man fortsätter framåt. Gladare och mer hel vänder jag nu blicken framåt igen! 

söndag 5 februari 2012

Mer teologi..

Dag två (igår) på teologifestivalen blev en tuffing! Av ett gäng olika "strömmar" hade jag valt en ström som bar namnet "tro och politik". Mycket för att få lyssna till Cecilia Uddén och få färsk input från Mellanöstern. De andra föreläsarna gick inte heller av för hackor; KG Hammar, Helle Klein, Marika Markovits och Hans Wallmark. 


Tyvärr var Cecilia kallad tillbaka till Kairo för att bevaka händelseutvecklingen, men det blev toppen ändå. Det var så intressant och spännande att få lyssna till olika utläggningar om tex trons plats i samhället. Jag antecknade frenetiskt, kan hända det inte är klockrena citat, men något så här gick resonemanget: "Tron behöver offentligheten, det som är instängt i en kammare blir livsfarligt! Vi behöver bryta våra tankar offentligt med andra. Det offentliga samtalet blir den renande processen där man kan ifrågasätta sig själv.
Politiken behöver tron, tron folk ska inte odla särintressen! Trons ögon kan utmana egointressen - går vår värld under beror det på girigheten! Tron kan också ge utrymme för omvändelse - OK, jag gjorde fel, jag kan göra om, förändra mig och nystarta. OK, vi var ovänner men vi kan börja om, vi kan starta på nytt. (Inget är ristat i sten, inom trons värld får vi tro på detta)" (KG Hammar)

Helle Klein: "Det gäller att återföra den kristna tron till där människorna är. Gud har skapat alla, djur, natur, människor. Det handlar om relationer - både tro och politik. Den grundläggande etiken handlar om att älska sin nästa! Inget bud handlar om min egen fromhet - Gud och nästan är i fokus i Guds tio bud!
Ansvaret för det gemensamma. Bara i relation till andra är jag fri, frihet är inget jag har för mig själv. Frihet hänger ihop med andra.
Så tog hon upp en händelse i Wittenberg. Det var missväxt, banklån, räntorna höjs, svält och katastrof. Martin Luther blev upprörd och skrev "en förmaning till prästerna att predika mot ockret” Han angrepp den tidens girighet. Den girige mördar aktivt, han inte bara inte hjälper, han rycker brödet ur munnen på fattiga.

Så fick vi en fråga att klura på: "Vad hade Martin Luther velat att dagens präster skulle predika mot?"

Marika Markovits inledde med att ge en bild från Jerusalem, exempel på religionsdialog. "När vi hör begreppet religionsdialog tänker vi oss mest företrädare som sitter och pratar religion på elitnivå. Det handlar om Gudsbegrepp, synen på människan osv. Genomslaget för denna typ av religionsdialog blir ganska begränsad. Sedan finns det en mer konkret religionsdialog, när grannar i Jerusalem går samman för att lösa praktiska problem som fritidsaktiviteter för barnen, langningen på gatorna osv. Den religionsdialogen får stort genomslag eftersom man fokuserar på något mycket konkret som berör människor på ett direkt sätt. Religionen blir en via praxis - en förändrande kraft!"
Hans Wallmark frågade oss om vi trodde Sverige var mer tolerant än USA (handuppräckning). Och yepp, det trodde vi, de flesta av oss i publiken. Sedan frågade han om vi trodde att vi i Sverige skulle kunna få en Livets Ordare till Statsminister, eller en mormon, eller en katolik. Och nej, det var det inte så många som tyckte. Det är det som kan hända, eller redan hänt i USA. Så vilket land är egentligen mer tolerant? Vad är det som gör att vi i Sverige har så svårt att ta någon på riktigt allvar om den personen har en riktigt stark tro? Så diskuterades det om sverige var Teofobiskt och vad man kan göra för att minska denna beröringsskräck mot kristna.


Det hela var grymt intressant och jag kände stor glädje - det var som om hjärncellerna behövde  denna teologiska hjärngympa! Jag har ibland tänkt i liknande banor när det gäller den här bloggen till exempel, eller vad jag skriver på facebook. Jag skriver ju ganska mycket om tro och religion och någonstans inbillar jag mig att ju fler som skriver "vardagsnära" om religion och tro desto mindre "udda" blir dessa ämnen? Kanske minskar det religionsrädslan? I alla fall fick jag inspiration till att blogga mer, skriva mer, läsa mer och samtala mer om tro, religion, livsfrågor och etik.

"Ström åttas" panel

lördag 4 februari 2012

Teologifestival!

Nu är jag i Uppsala igen, på teologifestivalen! Det är biskopen, fyra präster och jag som är här från jobbet, sedan en hel del till som jag känner från stiftet och sedan många andra från alla möjliga håll som det visar sig att jag OCKSÅ känner! En tanke under minglet var att det är märkligt vad många jag känner trots att jag bara jobbat i Härnösand i två år! 

Festivalen började med en härlig mässa i Domkyrkan. Det var ganska avskalad liturgi och många Taizésånger och en enkel nattvardsutdelning där vi alla "formade en kyrka med våra kroppar" - Typ stod uppradade i led längs gångarna. Sedan gick nattvardstjänarna runt med gåvorna under det att vi sjöng. Vackert!

Det som jag fascinerades allra mest av var ändå belysningen! Kyrkan var ljussatt och under sångerna, predikan och läsningarna skapades olika ljusmiljöer. Vissa ljus rörde dessutom på sig så valven blev som levande. Ibland var det kalla färger och ibland varma. HELT underbart!

Magiskt ljus i kyrkan!


Utanför kyrkan hade någon gjort en stor glob i is. Temat för festivalen är "För att världen ska leva" och globen står där och illustrerar just detta. Det förde mina tankar till dels vad som händer med den globala uppvärmningen och dels till hur vacker vår planet är!


...för att världen ska leva är temat.

Efter mässan gick vi alla till universitetsaulan för mingelbuffé, musik och invigningstal. Av talen gillade jag Anne-Louise Erikssons tal bäst. Hon pratade lite utifrån ordet "Teologi" - Theos Logos - Gudsorden. Hon började med att säga "Jag är teolog OCH präst" Det gillade jag, ibland tycker jag att folk använder ordet teolog som en synonym till "präst". Anne-Louise sa att "ALLA är teologer!" Detta för att alla kan prata om Gud. Hon liknade teologi med ett språk. Alla kan prata det, men man behöver lära sig att använda, utveckla och tolka det.

Hon lade på en bild på stjärnor. Kan uppfattas kaosartat med en massa ljuspunkter, men får man hjälp att se stjärnbilder så ger det mönster och mening i kaoset. Stjärnbilderna är som olika tolkningstraditioner. Det någon ser som "Orions bälte" kan för någon annan vara något helt annat. Lika är det med religion, Bibeln ger oss en tolkningsnyckel. Koranen en annan. Koranen är varken bättre eller sämre än Bibeln, den är bara ett annat tolkningsmönster!

Lägg till bildtext


Jag är glad och tacksam över att jag får vara med på denna festival! Det känns mycket inspirerande att få träffa så många kloka människor på ett och samma ställe. Man blir klok. Festivaler förknippar jag annars med leråkrar, tält och bajamajor. Här slipper man det och det gör att jag kanske blir "stammis" på teologifestivalen i Uppsala i framtiden. Vem vet?

torsdag 2 februari 2012

Religion eller livsåskådning?

Religion / livsåskådning???

"Sverige är världens näst mest sekulariserade länder" hörde jag en föreläsare säga (Bara Danmark är tydligen "värre" än oss). Det är inte utan att jag blir en smula beklämd när jag på en bokhandel såg denna hylla. Visst, några biblar, koraner och psalmbäcker KAN man hitta i hyllan. Om man tittar noga. 

Jag har inget emot Whisky, men jag tycker faktiskt de har blivit lite felplacerade... Whisky, vin och cocktail är trevligt MEN inte i religion/livsåskådningshyllan! Eller är detta ett tecken på sekulariseringen?

onsdag 1 februari 2012

Morgonmässa

Onsdag och morgonmässa i domkyrkan. Börjar kanske bli tjatigt att läsa om, men trots att det är "same procedure" varje gång är det ändå olika. Naturligtvis är beredningsordet olika beroende på vem som är ansvarig för dagen, men också detaljer i mässan blir olika från gång till gång. Kanske är det bara jag som fokuserar på lite olika saker.

Idag var det biskopen som var ansvarig och hon började med att visa på tidningen Ångermanlands minst sagt knäppa layoutmiss som var i tidningen för några veckor sedan:

Hur tänkte layoutaren här?

Jag minns inte allt biskopen sa, utan satt och reflekterade över en sak som jag mindes desto bättre, typ "livet kan ändras så fort och plötsligt kan katastrofen lura bakom hörnet." I krislägen är det lätt att tappa modet och ge upp, men så kan hjälpen också plötsligt bara infinna sig. Evangelietexten från Markus (om Jesus som stillar stormen när han är ute och åker båt med lärjungarna) visade på detta också. Ett tecken från Jesus så stillas både storm och vågor.

Psalm 256

När det blev dags för själva nattvarden hamnade jag först i kön och då blir man ibland lite ställd. Jag kände för att tända ett ljus för en grej, men tvekade lite eftersom jag inte hade några pengar på mig och inte visste om man skulle lägga en slant för ljuset. Men eftersom jag ändå inte såg något myntinkast därframme och jag idag verkligen kände för att tända ett ljus så gjorde jag det till sist. Sedan när jag satt i bänken igen såg jag ljus efter ljus tändas, och det blev en mycket fin upplevelse.

När man grubblar mycket och känner sig tyngd av olika anledningar känns det lite ensamt. Men då jag såg de andra ljusen inser jag att många människor bär på tunga saker som man kan behöva tända ljus för. Det hjälper på något sätt. Psalm 256 råkade passa bra också - Var inte rädd, det FINNS en mörklagd hamn, du ser den inte nu, men färdas dit. Bra att veta att man är på väg någonstans trots att jag just nu tycker jag bara står och stampar...

Ljusbäraren