Stora Bibeldagen

Idag skulle vi ha en dag om Bibeln med grundkursen på Mellansels folkhögskola. Ursprungsplanen var att jag skulle ha ett pass om GT på förmiddagen och Tomas ett pass om NT på eftermiddagen. Men, vi är inne på slutspurten nu. Sista dagarna på sista veckan på hela kursen. När vi stämde av igår bestämde vi oss för att INGEN kommer orka våra planerade genomgångar. Bättre göra något praktiskt. Förmiddagen körde vi GT, visst, men i ett slags grupparbete så grundkursarna kollade varsin del av historien istället och lyfte fram någon person som de fastnat för och satte in denna person i sin kontext samt berättade lite om personen i fråga. Detta längs en jättetidlinje som vi rullat ut på golvet. Det var GT det.

På eftermiddagen provade vi läsa en NT-text enligt "Lectio Divina". Typ man förbereder sig genom att slappna av, andas och sitta bra. Sedan läser en gruppledare en text två gånger. Först i normalt tempo, sedan långsammare där vi lyssnade efter ord eller fraser som liksom "poppar ut" när vi lyssnar. Sedan läses texten igen och vi lyssnade efter något i texten som speciellt talar till oss här och nu. Efter det att vi delat detta med varandra läses texten en sista gång och vi lyssnade efter en eventuell inbjudan som är relevant för de närmaste dagarna. Sedan bön. Vi testade denna metod på Lk 10:38-41 (Marta, Maria och Jesus). Det kändes mycket märkligt, i vår grupp kände vi alla ett direkt tilltal från Gud! Olika tilltal, men tydliga tilltal! 


Det ord som "poppade" för mig var ordet "gör". Typ att man GÖR (eller tillverkar) problem. Som om de vanliga problemen inte räcker till. Jag funderar för mycket på framtiden och nojar mig ibland alldeles för mycket. En klok kollega sa till mig att "man ska närma sig framtiden med ryggen" - typ inte oroa sig för mycket utan mer ge akt på stegen man tagit för att komma till den punkt som man befinner sig på. När man ser stegen kanske man kan avgöra om man är på en bra väg eller inte. Jag vet inte om jag kan vända ryggen mot framtiden totalt, jag tycker det är alldeles för roligt att fantisera, drömma och planera. Men jag har börjat reflektera mer nu, och då har jag faktiskt mer fokus på fotspåren hit där jag är nu.