torsdag 27 september 2012

psalm 252

Jag är trött. Väckarklockan ringde kvart i fyra och då var det fortfarande becksvart och regnigt ute. Jag tog mig samman och svingade mina lurviga över sängkanten. Inte var det roligt att promenera genom hällregnet ner till ersättningsbussen till Sundsvall. 

När jag kliver på tåget i Sundsvall faller en papperslapp på mina fötter. När jag vecklar ut den är det psalm 252; "Hela vägen går han med dig". Fantastiskt att få den hälsningen. Varför tvivla på vägen, jag har någon som går med mig hela vägen. Det har varit skumpig väg ett bra tag nu, men jag ser hur saker faller på plats och just nu sitter jag och ser nu ljust på framtiden...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar