Ängekyrkan

Idag for jag till Ängekyrkan på mässa. Morbror Per skulle predika så det var den direkta anledningen, men också gillar jag kyrkan och tänkte det kunde vara kul att komma dit! Ängekyrkan har nyligen köpts av Härnösands missionskyrkoförsamling - som numera ingår i  "Gemensam framtid", dvs den nya kyrka som missionskyrkan, baptistkyrkan och metodistkyrkan ingår i. 

När jag for dit tänkte jag en del på begreppet ekumenik. Kyrkan är kyrka på olika sätt här i världen och ekumenik handlar om att se hur alla kyrkorna, trots sina olikheter, ändå i grund och botten är enade genom sin tro på Kristus. 

På vägen till Ängekyrkan far jag förbi både Brunnskyrkan och Domkyrkan och jag tänker att det är lite märkligt ändå att göra det, för egentligen är det samma grundinnehåll på alla ställena. 

Väl i Ängekyrkan behöver man vara van gudstjänstbesökare för att upptäcka skillnaderna mellan denna kyrka och en Svenska kyrkan - mässa. Jag märkte nu att jag har Svenska kyrkans liturgi i ryggmärgen när jag och den diakon jag råkade sitta bredvid var de enda som reste oss upp i fridshälsningen. I övrigt var det endast de små detaljerna som skiljde sig. Nattvardsbrödet var spröda kex istället för oblat, I instiftelseorden kom "...gör detta till minne av mig" istället för "...min åminnelse". osv. 

När det i princip inte är så många skillnader kan man ju undra varför det behöver vara OLIKA kyrkor över huvudtaget. Jag är lite kluven här i hur jag ser på det hela. Å ena sidan tycker jag det ÄR samma kyrka eftersom vi har samma självklara centrum i vår tro på Gud. Å andra sidan tycker jag det är bra att det finns olika kyrkor - för mångfald berikar! Men det kanske är ett "innifrånperspektiv"? För en utomstående kanske det bara upplevs som kryptiskt och något som stör? Som gymnasielärare hörde jag ofta elever argumentera att alla kyrkors trovärdighet minskar eftersom olika kristna kyrkor inte själva kan hålla sams. 

Så filosoferar jag lite och kikar på korset - logotypen för "Gemensam framtid". Olika mosaikbitar bildar tillsammans ett kors som blir riktigt snyggt. Bitarna mister inte sin färg och form, men tillsammans blir det tydligt vad det bildar...

I instiftelseorden uttrycks detta så här i Ängekyrkan: "Låt alla som delar detta bröd och denna bägare förenas till en enda kropp genom din ande. Gör din kyrka till ett enhetens tecken så att världen kan tro. Din är all ära och härlighet från evighet till evighet. Amen"