onsdag 14 augusti 2013

Stavvaka

Vad gör man inte för att ge vardagen en liten krydda och samtidigt tappert stå på sin post i stiftets tjänst... Biskopsstaven har varit på utflykt och fått lite uppiffning i form av renhornsinfällningar i skaftet. Nu skulle staven hem igen till Stiftsstaden och givetvis är det en biskopsadjunkts uppgift att möta upp vid tåget för att ta hand om staven. När sedan tåget visade sig bli ett par timmar försenat kände jag att det naturligtvis var min plikt att adjunktera adjunkten i detta lilla, men ack så viktiga värv! Jag satte på en thépanna och vi inledde en stavvaka. Morbror Per blev också inblandad i uppdraget genom att nogsamt ta reda på när tåget från Boden skulle komma (staven har varit i Kiruna, men bytt tåg i Boden).

Framemot småtimmarna fick stavvakan sin upplösning när tåget svischade in på plattformen och staven mycket värdigt överlämnades. Vi inspekterade staven lite hastigt i bakluckan på bilen (där vi hade lyse) och beundrade den smakfulla ornamenteringen. Snyggt! (Samtidigt fantiserade jag lite på det tänkbara scenariot att en nitisk polis i polisbil skulle bredsladda in och med barsk stämma fråga vad som föregick i bakluckan. Skulle liksom vara kul att se konstapelns min! Men nej, ingen polis kom, och vi lade stillsamt tillbaka staven i väskan -som faktiskt påminner lite om en sån där väska man ser på film, och som innehåller något heeeelt annat än en from biskopsstav).

Over and out. I morgon blir det en ny, spännande dag! Mestadels tillbringar jag nog den vid ett skrivbord, en telefon och en mailkorg som är välfylld...

 

 

4 kommentarer:

  1. Mäh! *häpen*
    Vad är det där för stav?
    Jag trodde det var den vanliga i svart och guld.

    SvaraRadera
  2. du är bra på att motstå frestelser ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oftast är frestelserna för roliga för att motstå..... :-)

      Radera
  3. Det här är "resestaven", en stav som man kan skruva isär i tre delar och lätt få med sig. Lite enklare än den i svart och guld. Bra om det till exempel handlar om en enklare mässa i något fjällkapell eller en friluftsgudstjänst... Egentligen borde någon också uppfinna en vandringsbiskopsstav, som går att vandra med. Kanske en skidstadion med påskruvbar böj på som man kan ha i ryggsäcken....? Vore praktiskt.

    SvaraRadera