måndag 24 februari 2014

Öden och äventyr i Sydafrika...

Så stod jag där på stranden i Durban. Alldeles sandig och saltig efter ett härligt dopp i indiska oceanen. Iförd bara baddräkt och sandaler insåg jag att jag blivit bestulen på väskan med iPad, iPhone 5S, kamera (Samsung NX200), hörapparaterna, visakortet, körkortet och passet! 

Polisanmälan var lätt att göra även om det tog en timme. Värre var det att behöva ta emot all hjälp. Alla i gruppen var så vänliga, men det var verkligen en tuff upplevelse. Det är så otroligt mycket lättare att ge än att få. Jag tänkte mycket på nyinvandrade flyktingar som blivit av med allt. Nyttig erfarenhet, men dyrköpt.

Vi gick ändra planerna och åka till Pretoria och den svenska ambassaden för att jag skulle få ett temporärt pass att åka hem på. Kimberly, där vårt vänstift Cape Orange, har sitt kontor fick vänta. 

Vi kom hem på lördag kväll och det var extremt skönt att skrota runt i morgonrocken hela söndagen!

Men nu är överväxeln ilagd igen. På ynka fem dagar ska jag rekonstruera jerusalemplaneringen samtidigt som jag måste fixa nytt pass, nya hörapparater och börja "bråka" med försäkringsbolaget. Sedan dyker det naturligtvis upp grejer som är brådskande också... Typ verksamhetsberättelse, planeringsmöten och andra projekt som behöver ses till. Redan utan stöld visste jag det skulle bli en tuff vecka, nu känns det som jag inte ens hinner andas.

På lördag bär det av igen, jag reser med en grupp unga konfirmandledare till Jerusalem, känns kul och utmanande då vi blir 23 pers som åker! 

lördag 15 februari 2014

Ett Foto i Timmen

Idag är det dags för ett litet projekt, att dokumentera dagen i bilder, ett i timmen. Just den här gången är det lite extra kul eftersom jag befinner mig på tjänsteresa till Sydafrika. Vi är fem stift från Sverige som har vänstift i Sydafrika, Zimbabwe, Swaziland och Mosambique som nu befinner oss på ett litet guest house utanför Durban. Dels studerar vi det missionsdokument som kyrkornas världsråd nyligen tagit fram och dels diskuterar vi vänstiftsrerlationer.

Det är mycket varmt i Sydafrika nu, eftersom vi är på södra halvklotet är det högsommar i februari. Till och med "the locals" påstår att det är ovanligt varmt så i pauserna står vi och trycker i skuggan eller sitter inomhus under fläktarna.

Fler "Ett foto i timmen - dagar hittar du HÄR.

 

Klockan sex vaknar jag och börjar dagen med en kall dusch. Jag har sovit ganska uselt igen i värmen och varit uppe ett antal gånger under natten och duschat kallt.

Klockan sju är det frukost. Det går någorlunda att äta LCHF här. Scrambled egg och en korv fick det bli, men sedan ett rostat bröd med ost och tomat. Och kaffe, mängder av kaffe behöver jag för att "bli människa" efter nattens ojämna sömn.

 

Klockan åtta har vi "morning devotions" i det lilla kapellet. Sister Happiness leder oss i detta. Fantastiskt namn, tycker jag!

 

Klockan nio är vi i full gång med lite "Kontextuell bibelläsning", hur man läser Bibeln på olika sätt och hur text och kultur kan samverka. Det är riktgt spännande hur vi ibland tycker lika och olika.

 

Klockan tio har vi fikapaus.

 

 

 

 

Klockan elva är vi igång med missionsdokumentet igen och delar erfarenheter av hur vi lär oss så mycket av människor från marginalerna.

 

 

Klockan 12 har vi lunch i den fint dekorerade matsalen.

 

Klockan 13 var vi några som for till shoppingcentret... Roligt att se något nytt för en stund!

 

 

 

 

Klockan 14 är vi tillbaka i "klassrummet" igen för att fortsätta studierna. Jag tror samtliga känner för en längre siesta nu, även om vi har lunchbreak på två timmar känns det lite för lite. Åtminstone just idag.

 

Klockan 15 har vi ett kreativt pass. Många fniss men faktiskt en hel del tyst kreativitet. Ska bli kul med redovisningar om en stund!

 

 

 

 

Klockan 16 redovisar vi vad vi fått till under våra kreativa stunder. Tanken med workshopen är att vi ska göra något tillsammans för att lära känna varandra. Faktiskt tycker jag att jag fått ett bättre grepp om många personer i gruppen genom dessa övningar. Roligt!

 

 

 

 

 

 

 

Klockan 17. Nej, nu är det verkligen inte LCHF, men saltbehovet vad mycket stort och vips, var den chipspåsen uppäten...

 

 

 

 

Klockan 18 är det middag, jag som precis hittat mitt ställe på balkongen... Svalkande ljum vind och skugga. Sååå skönt! Ska snabba mig käka så platsen inte blir upptagen...

 

 

 

Klockan 19 sitter vi på balkongen i svalkan och tittar på en magnifik fullmåne. Dock går det inte att fånga månen på bild så därför får det bli en bild på matsalen, sedd utifrån balkongen istället.

 

 

 

Klockan 20 startar jag fläkten i taket för att försöka få lite rörelse på luften i alla fall. Solen har legat på mot mitt rum så det är verkligen mycket varmt. Fattar inte hur det ska gå att somna...

 

 

 

 

 

 

 

Klockan 21 läser jag ut en synnerligen knepig bok. Någon tipsade om denna bok och sa att han tänkte på mig när han läste den. Jag måste säga att jag blivit inte så lite irriterad över detta, men också glad när "Ana" lämnar knäppgöken på slutet. Way to go girl! Även om det kan kännas jobbigt ska man faktiskt inte stanna hos personer som bara gör en illa!

Nu stundar sängen och en mycket varm natt. Nästa gång det är EFiT är jag återigen på resande fot, men till ett betydligt mer "hemtamt" ställe. Åtminstone för mig. Fridens liljor, alla bloggläsare!

 

fredag 14 februari 2014

Lycka är att få frysa...

...åtminstone för en liten stund och åtminstone när det är värmebölja. För att få uppleva några korta sensationer av kyla duschar jag på kallaste en lång stund, struntar i att torka mig och ställer mig under takfläkten. Det funkar i typ fem minuter. Sedan gäller det att snabbt somna.

Värmeböljan håller i sig och idag var vi alla mycket sega. Tur vi satt inne hela dagen och diskuterade missionsdokumentet "tillsammans för livet, mission och evangelisation...". Det var riktigt kul idag, mycket beroende på att vi blev indelade i nya grupper vilket gav en ny energi in i arbetet. I en av gruppövningarna skulle vi redovisa på "något kreativt sätt, dikt, drama, måla...". Jag föreslog därför att vi skulle göra en film, jag har ju ipaden med mig ochm ed iMovie går det på nolltid. Några sköna garv senare var vi klara och filmen blev väl mottagen. Den handlar om när vi ska komma tillbaka till stiftskansliet och introducera "Thursdays in black". En blandning av allvar och humor.

Nu laddar jag inför i morgon då vi ska fortsätta studera missionsdokumentet samtidigt som det är en sån där "ett foto i timmen- dag". Så roligt med en EFiT-dag när jag är på en sån här spännande tjänsteresa!

torsdag 13 februari 2014

Field trip day!

Vi har det bra på Tre Fontane där vi bor, men efter tre dagar på samma ställe var det skönt att få vidga vyerna lite. Vi skuttade in i bussen för en dag med intressanta besök! Naturhistoriska museet, ett township, en kyrka med sycenter och bageri, en HIV/Aids-mottagning, Durbans botaniska trädgård där vi hade pic-nic-lunch och Diakonia (Ett diakonicenter, inte samma som den svenska biståndsorganisationen Diakonia, men på sina håll ganska snarlik).

Jag vet inte vart jag ska börja, när jag ska beskriva dagen mer ingående, nu är det en massa virrvarr av tankar. Det som berörde mig allra mest var de "kalla fakta" vi fick till oss på Diakonia; var femtonde sekund våldtas en kvinna i Sydafrika. Oj. Var FEMTONDE SEKUND. det är ohyggliga siffror. Bara på den stund jag skrivit detta har tio kvinnor våldtagits i det land jag befinner mig i. Under den stund jag låg i badet nyss är det 100 kvinnor som blivit med våld tagna för ett brutalt samlag mot deras vilja. Många kvinnor är dessutom barn eftersom det på sina håll florerar en fruktansvärd vidskepelse som går ut på att om man har samlag med en oskuld kan det blodet bota mannens aids.

Man känner en fruktansvärd maktlöshet. För att sprida medvetenhet kring detta gjorde Diakonia reklam för "Thursdays in black"; varje torsdag kan alla som vill sprida medvetenhet och visa solidaritet klä sig i svart och bära ett märke och på så vis bli ambassadörer och sprida kunskap. Det kanske är en liten obetydlig grej, men jag tänker att det är något konkret och åtminstone NÅGOT. Bättre än att inte göra något alls. Här kan du signera ett upprop och hitta mer information om #TiB.

Det jag också kommer att minnas från denna dag är den stekheta solen! Också sydafrikanerna tyckte att det var i mesta laget och vi alla radade upp oss i skuggan så fort vi stannade upp för en stund. När jag kom tillbaka till Tre Fontain tappade jag upp ett iskallt bad och sjönk ned i det en jättelång stund, oh så ljuvligt det var! Nu ska jag försöka somna med skallvärk och värmeslag, får se hur det går. Säkert blir det en iskall dusch först och sedan snabbt försöka somna naken under lakanet.

 

tisdag 11 februari 2014

Presentationer

Ligger just nu och försöker samla intrycken efter vår första kursdag här i Mariannhill. Vi startade med "devotion" och det var en fröjd att få sjunga afrikansk stämsång! Oj, vad jag njöt! Sedan vidtog olika presentationsrundor. Först vilka vi var. Det var en kul och nyttig erfarenhet, vi i Sverige är så vana med att presentera oss med vad vi jobbar med, vart vi bor och vad vi har för utbildning. Här kom det med lite grand, men också vad våra namn betyder och vad vi tycker om. Jag berättade då om min farfar Mårten Luther och hur jag alltid känt mig som lutheran. Det blev lit skratt på det. Jag trodde faktiskt ett tag att min farfar var "den" Martin Luther!

Efter den första presentationsrundan gick vi på uppgiften att presentera våra stift. Var de ligger, vilka förutsättningar vi har och vilka utmaningar vi står inför. Spännande, spännande. Våra utmaningar med avfolkning, glesbygd, klen kyrkgång etc kändes lite futtiga när vi fick höra om de enorma utmaningar man står inför här vad gäller HIV/Aids, gigantiska avstånd och prästbrist. Men förhoppningsvis kommer vi inspireras av varandra i våra gemensamma utmaningar.

Sist på dagen vidtog stiftsprat då vi fick några timmar med våra vänstiftsrepresentanter. "We covered a lot of ground" trots att vi låg lite efter de andra i startläget. Vi hade ju faktiskt aldrig träffat våra vänner som de andra stiften gjort. Ändå känns det som vi kom långt i våra samtal. Nu ser vi fram emot den fortsatta samvaron här i Mariannhill! I morgon blir det en heldag där vi ska studera det missionsdokument som WCC (World Council of Churches) tagit fram.

Lite Zulufraser försöker vi också oss på ibland:

 

måndag 10 februari 2014

Framme!

Oj, vad jag är trött nu! Jag lyckades som vanliget inte sova särskilt mycket på planet, trots sömntablett. Vi bytte flyg i Johannesburg och reste vidare mot Durban där vi blev hämtade. Nu har jag precis tagit en synnerligen efterlängtad dusch och laddar lite inför kvällens mässa och middag. Jag hoppas det inte blir för utdraget, för vette fasen om jag klarar hålla ögonen öppna speciellt länge till. Vill sova!!!

Första intrycket är dock positivt. Landskapet är grönt och böljande och det är kanske 25 grader nu. Jag har plockat fram mina bleka ben som nu ska få möta den sydafrikanska solen, jag undrar hur det ska gå för inte är de bruna inte. Randen står lågt och jag handlade några linne på flygplatsen i Durban. Lite snidade salladsbestick ska det också få bli härifrån, för de som jag fick av moster Ewa börjar bli lite nötta nu, och jag gillar stilen skarpt! Foton kommer så småningom, ska plocka fram kameran ur väskan och dokumentera lite.

söndag 9 februari 2014

Tjuvlyssnat

Två etapper av resan är avklarad nu. Först buss från Bygdeå till Universitetssjukhuset. Vänta två timmar där. Sedan buss till Umeå flygplats och nu vänta två timmar här. Tur etapperna blir lite längre sedan, för i det här tempot skulle det ta tid att komma ens ur Sverige.

Nu när jag ändå är här på en flygplatskapellet an jag inte låta bli att glo på folk och filosofera. Det är ju trots allt en favoritgren som jag gärna ägnar mig åt. Nyss råkadejag. Överföra några kvinnor diskutera sociala medier. Den äldre kvinnan var skeptisk till informationsflödet som råder nu för tiden, "viss information är ju totalt ointressant, jag förstår inte ens varför de ska läggas ut på de sociala medierna..." Sedan kungjorde hon att hon inte var så intresserad av Facebook och inte heller brydde sig om att logga in. "Men vissa sidor är ju öppna så man kan läsa där ändå...". En av de andra kvinnorna bistod då henne till att logga in på Facebook via mobilen och plötsligt blev det tvärtyst då kvinnan började läsa vad alla hennes vänner gjort. Jojo, "surt, sa räven..."

Jag gillar mellantiderna när jag reser, de anonyma väntestunderna mellan två anslutningar. Att få sitta och bara fundera och tänka är en sann vila för min själ! Jag liksom tappar bort mitt eget jag och finns så mycket mer närvarande i tankarna.

Robertsfors

Min kompis Petra är musikalstjärna nu i Robertsfors och inte kan en Sydafrikaresa hindra mig från att komma upp till "Robban" och se detta live! Sagt och gjort, första anhalten på min resa söderut började 180 grader åt andra hållet.l först Umeå en liten stund med goda vännerna Elisabeth och Victoria. Lite prat och gos med chinchillan Nemo innan vi åkte till Robertsfors. Vi var lite tidiga så vi hann med cruising i Robban en stund. Ganska trist och mörkt ver det där.

Desto ljusare var det inne i teatersalongen där Robertsfors musiksällskap satt upp "Anything goes", en Cole Porter-musikal. Bra spel med förvånansvärt jämna insatser av alla amatörskådespelare, dansare och sångare! Jag är lite part i målet här, men nog tyckte jag Petra var BÄST! Grym timing, glimt i ögat och med schvung satte hon låtar och repliker. Njutning! Sedan blev det analyser och efterfest hemma hos henne. Nu ligger jag och ska försöka sova trots lite resfeber. Kom på att jag glömt nattlinne och också vanliga linnen. Samt t-shirts. Har rikligt med klänningar, men det hjälper inte just nu.

 

fredag 7 februari 2014

Packar

I morgon är det lift-off och jag försöker packa smart. Det är inte lätt, för jag vill inte frysa och sedan vill jag inte släpa på vinterkläder när jag kommer till högsommaren. "Amerikakofferten" är för stor och min "mellanSamsonite" är lite liten för två veckor. Jag packar, packar om, viker och prioriterar. Det får nog bli gymnastikskor tills jag kommer till Arlanda. Men med eller utan broddar? Gah! Det blir nog en sen kväll...

Idag fick jag också en fråga idag om att åka med ytterligare en grupp till Jerusalem! Så roligt och en stor ära, men jag vet inte hur jag ska hinna med allt. Som tur är ska denna resa inte bli av förrän i november, så det finns tid att snickra till ett riktigt bra program. Mer om detta när allt är spikat och klart...

onsdag 5 februari 2014

Östersund

Så har jag hamnat i Östersund. Jag och mina kollegor som utbildar stiftets förtroendevalda börjar känna oss som ett kringresande teatersällskap nu. Vi blir ruggit bra synkade och utbildningsdagen går bara bättre och bättre, vi kommer kanske till och med sakna detta "gigg" när det är över.

Eftersom vi idag har varit i Östersund och i morgon ska vidare till Åsarna kan vi bo två nätter på samma hotell. Det känns också riktgt bra. När jag inte är hemma behöver jag inte heller störa mig på dammråttorna som letar sig fram från under sängen! Istället lyxar jag då rummet hade badkar. Jag shoppade en liten flaska skumbad med lavendeldoft och vaxremsor till benen. Sedan blev det eget spa på rummet. Vaxning av benen och sedan bubbelbad. Fett nice! Nöjd, trött och glad ska jag nu sova i skön hotellsäng!

Jag hann också shoppa ytterligare några sommarplagg idag så nu känns det enbart kul att åka iväg på långresa på söndag! Även om det är en jobbresa så ska det faktiskt bli så skönt att slippa se snön på två hela veckor! Längtar!

måndag 3 februari 2014

Laddar om väskan

Så är jag hemma på mellanlandning igen känns det som. Idag blev det en tur till Hammarstrand och i morgon är jag åter i Jämtland då vi på eftermiddagen åker till Östersund. Idag hann jag åtminstone tvätta och diska. Dammsugningen får vänta, jag måste hinna packa väskan och sova också. Jag gläds över snabbshoppingen jag gjorde på Indiska i fredags, tre snygga klänningar blev det! Det känns alltid roligare att stå framför folk när jag unnat mig lite ekipering!

 

 

söndag 2 februari 2014

Vilodag!

Idag har jag verkligen helgat vilodagen! Inte gjort ett endaste knop. Jag behövde denna vilodag efter en ganska intensiv jobbperiod. Fredag till lördag var jag en sväng till Vålådalen och den utbildning stiftet har för unga konfirmandledare. Det blev lite droppen för mig, jag har inte varit så trött på länge, nästan att jag kunnat somna när jag stod framför folk och pratade. Nästan alltså. Det kändes så, efteråt. Som tur är behövde jag inte köra bilen hem, det hade varit rent utav farligt.

Nu är mysdressen på och horisontalläge intaget. TV och. Thé står på programmet. Och lite tvätt. Måste lokalisera väskan och kartongerna med sommarkläder nu och börja fundera på outfits inför Sydafrikaresan. Men först ut är Hammarstrand, Östersund, Åsarna, Umeå och Robertsfors...