onsdag 30 april 2014

Oliver!

Eftersom jag ska till Jerusalem på söndag kom jag på att jag där kan shoppa oliver! Då behöver jag inte längre hushålla med de jag fick med mig i mars! Jag minns hur jag i sista stund hittade en liten colaflaska för att rädda med mig de överblivna oliverna och hur jag fick kämpa för att hinna pillra ned dem i hålet en efter en, då det samtidigt var lite halvbråttom. Nu klippte jag resolut upp flaskan, och ikväll ska jag njuta! Det blir min Valborg...

 

 

måndag 28 april 2014

Planering pågår

Nu är det lite "lugnet före stormen" för min del. I morgon är det lugnt på jobbet. Ett planeringsmöte bara. Sedan kompledig i dagarna tre. Sedan brakar det igång. För en tid sedan fick jag frågan om jag ville åka med en grupp till Jerusalem. But of course, blev mitt svar. Nu börjar jag vara lite nervös, det är ju självaste Luleå stift som vill ha med mig som reseledare. Vi snackar alltså biskop och (nästan) hela laguppställningen av kanslipersonal. Gah, vad jag börjar känna mig liten. Kommer programmet att funka? Kommer ingen att tappa pass, bryta fot, vricka fot, bli matförgiftad, bli bestulen, gå vilse. Må alla bokningar som jag gjort gälla när vi väl är på plats. Må nivån bli på lämplig nivå. Må alla trivas. Måtte ingen längta hem...

Det finns många garvade Jerusalemrävar i kyrksverige, men de har valt mig. Måtte jag fixa detta. Det är naturligtvis en stor ära, men också en stor utmaning. Nu sitter jag och går igenom programmet och säkrar upp lite här och var. Kollar att restaurangerna grejar vegetariskt, gluten och lactoskost. Kollar att någon möter upp som det är utlovat och kollar bussen en tredje gång.

När jag hållit i resepedagogutbildningar har jag styrkt under vikten av att checka av med de religiösa kalendrarna innan man sätter igång med planeringarna. Ha! Om jag levt som jag lärt hade jag observerat minnesdagen över fallna soldater och offer för terrorism (måndag 5 maj) och Självaste självständighetsdagen (tisdag 6 maj). När vi är där alltså. Som pedagog tänker jag nu om och på vilket sätt vi kan inkludera detta i programmet så det ska se "tänkt" ut. Kan bli bra, men kan också bli lite för mycket trängsel och köer...

Be en bön och håll tummarna för mig, på lördag startar resan!

fredag 25 april 2014

Hallstaberget, Sollefteå

Jobbet tar mig många gånger till ställen jag kanske inte skulle upptäcka annars. Som idag till exempel då jag avslutade dagen i en jacuzzi med utsikt över hela Sollefteå! Sämre dagar har jag varit med om!

 

Mil på mätaren...

Nu börjar jag så smått komma upp i lite "mil på mätaren". Så skönt med långpromenader i solen! Igår klämde jag till med 8,23 km, men då var det på stapplande ben som jag släpade mig hem på slutet. Konsten är att tänka bort smärtan och bara njuta av naturen och våren!

 

 

onsdag 23 april 2014

Det kommer att bli av!

Nu ska jag sluta reservera mig! I sommar ska jag vandra dryga tio mil på "el Camino"!!! Jag bestämde mig idag, och manifesterade detta beslut med att boka hotell i Madrid och i Sarria samt kollade upp flyg och tåg. Efter midsommar bär det av! Oj, vad jag ser fram emot detta och oj, vad jag börjar gruva mig för den långa promenaden... Vill det sig väl kommer jag också få en helg i Madrid innan jag reser hem igen. Måste börja fräsha upp min spanska nu! Sedan är det en hel del utrustning som behöver testas. Skor, vandringsstavar och ryggsäck känns som det viktigaste. Eftersom gympadojorna är mjuka som mockasiner funderar jag på att lägga en slant på vandrarkängor - om jag bara hittar riktigt lätta sådana. Jag vägrar gå med tunga skor!

Men wiiiiiiii, det ska bli av! Jag vilar lite i glädjen som kom efter detta beslut! Starten går veckan efter midsommar...

tisdag 22 april 2014

SOL!!!

Två dagar i rad har det varit ett fantastiskt väder här i Härnösand! Jag bar genast ut hammockdynorna och drog på mig ett par shorts och bara njöt! Äntligen efter en lång och seg vinter kan sommarsäsongen få börja! Att bara få sitta och filosofera över livet i hammocken, ensam eller med en vän, är något som jag gillar skarpt!

Under påsken har jag grubblat mig blå över om jag ska slå till på ett hus eller inte, men idag, i solen, bestämde jag mig till slut för INTE. Jag bor ju ganska bra som jag bor. Nära till jobbet, promenadavstånd till vänner. Nära tågstationen. Visst skulle jag gärna vilja kunna fixa lite mer på huset än jag som hyresgäst kan, men jag försöker nu släppa det och planerar istället vad jag ska göra i trädgården. Min förra hyresvärd lät mig hålla på med allehanda planteringar, och jag HOPPAS verkligen att nya hyresvärden också tycker så. Annars vill jag nog ha något eget. Men än så länge betraktar jag mitt FBG3a som eget.

 

 

söndag 20 april 2014

Andra kartbladet avklarat

Så har jag gått två av fem kartblad - snart halvvägs till Santiago de Compostela. Några dagar har promenaderna legat nere, jag har haft så förbaskat ont i lederna, främst vänster knä. Men både igår och idag har jag pressat på lite för att komma i form. Först promenerat och sedan käkat värktabletter. I morgon ryktas det om strålande väder och jag hoppas jag kan gå lite till då...

Här ser man verkligen hur usel jag är på att promenera. Kartbladet representerar en normal dagsetapp för en pilgrim som går mot Santiago de Compostela. Jag ska försöka gå samma sträcka på dubbla tiden, två dagar. Men nu har det tagit EN VECKA att gå sträckan. Jag börjar fyllas av tvivel inför sommarens strapats... Måste få upp farten innan dess!

 

fredag 18 april 2014

Långfredag

Det blev en ovanligt tung långfredag. Vi samlades, släkt och vänner, för att sänka ned urnan med askan efter Ewa i graven. Sedan stod vi där. Höll varandra i hand i en stor ring och bad Gud som haver. Grät en skvätt. Var och en hade funderingar. Edward undrade om det var en fälla som grävts. Jag stod och läste på gravstenarna och försökte fatta. Jo, jag kan läsa, men ändå fattar jag inte. Känns så overklig trots det gått fem år respektive sju månader.

Sedan fika och senare mat tillsammans. Vi är en bra släkt och bra "hang arounds" till släkten! Vi gråter och skrattar en hel del när vi är tillsammans och det känns mycket fint!

 

 

Inte många knop

Idag har vi inte gjort många knop, varken jag eller Tibble. Bara softat på. Men jag gissar att jag behövde en sån här dag, för det har varit ganska mycket ett tag...

 

 

onsdag 16 april 2014

Camino-forum

Jag nördar vidare med att planera min vandring i sommar. Fortfarande har jag ett behov av att reservera mig - KANSKE jag vandrar - Man skulle kunna säga att jag "provtänker" just nu. Skulle jag fixa att vandra dag efter dag efter dag? Efter lite googling ramlade jag in i ett Camino-forum på nätet där man kan ta del av allehanda diskussionstrådar. Jag blir lite lätt irriterad när jag läser en del inlägg där. Det är en slags hurtbulle-mentalitet som råder - trots statistiken visar att de allra flesta startar från just Sarria, där jag tänkt starta verkar det vara St Jean pied de port som anses vara den "riktiga" startpunkten. Sedan ser jag hur folk fnyser lite över detta med att ha med iPad/iPhone etc på vandringen. Jag vet - jag borde bara ignorera alla dessa hurtbullar, de kan få hetsa varandra! Jag gör MIN vandring, och den kommer (om den blir av) att starta i Sarria och eftersom det inte är några jättesträckor jag tänker gå varje dag tar jag med iPaden. Så det så!

http://www.caminoforums.com

 

tisdag 15 april 2014

Filmtips

Så har påsken kommit och jag är kompledig hela veckan ut! Så skönt! Jag börjar med att vara ite nattsuddare då jag råkade hitta den här dokumentären på Youtube. Jag reflekterar över om jag är galen eller inte. Men plockar upp en del tips. Till exempel finns det en tradition att ta med en sten hemmifrån som man sedan gör sig av med längs Caminon. Eftersom jag verkligen gillar detta med symbolhandlingar ska jag försöka komma ihåg att göra det. Om jag kommer iväg. Jag börjar få mina tvivel, för tjava på i lera vet jag inte om jag klarar. Släta stigar går väl an, men regn, lera och stenigt? Känns gruvsamt nu.

http://youtu.be/4dqOI87nSU0

 

lördag 12 april 2014

En femtedel på fem dagar

Nu är jag på min fiktiva promenad till Santiago de Compostela framme i Portomarin, en femtedel av rutten Sarria - Santiago. "Normala" vandrare gör denna sträcka (22,4 km) i ett svep. I sommar om jag kommer iväg tänker jag att två dagar blir passande tempo för mig. Nu som "uppvärmning" har det tagit fem dagar.

Fem dagar känns faktiskt OK. Jag skyller på att motivationen inte funnits varje dag, att jag jobbat och varit upptagen, att jag har varit dödligt trött och att knän, höfter och fot protesterat lite emellanåt. Men nu är jag på väg! "Bara" fyra kartblad kvar innan jag når Santiago. Ska försöka sätta upp tempot lite...

Jag låtsas att jag sitter på härbärget i Portomarin nu med en kall cerveza och sammanfattar dagens etapp. Det har sluttat brant utför så värken i fotleden kan bero på det. I morgon blir det nya tag! Men nu bara njuter jag av utsikten över Embalse de Belesar medan jag testar spanska på snygga spanjorer. Inte alls dumt att vara på vandring!

 

 

fredag 11 april 2014

Retreaten har börjat!

Så var det dags igen att åka på en fyradagars retreat med grundkursen igen. Detta är min fjärde gång här i Gideåbruk, så det börjar kännas hemtamt. På en retreat är man tyst, stänger av alla mobiler och datorer. En del lägger till och med bort klockan och är man extremt lagd kan man skippa kaffet.

Eftersom jag är retreatledare kan jag med gott samvete sitta med både iPad och iPhones, men det blir inte i samma utsträckning som vanligt eftersom jag vill passa på att komma ner ordentligt i varv och stressa av. Jag känner hur nyttigt det är att göra det emellanåt.

En mycket naturlig tron!

Nu har det gått ett dygn och jag är så nere i varv att jag bara vill sova! Trött är bara förnamnet! Orkar knappt hålla ögonen öppna. Jag släpade dock mina fötter några kilometer och prickade av på min karta. Fort går det inte, men ganska trevligt är det att fantisera om "el Camino". I sommar tror jag faktiskt jag är där! Det känns i alla fall som det just nu.

Av min retreatledarkompis Leif får jag en hel del bra tips inför pilgrimsvandringen. Som att det är bra att handla vatten och nötter på kvällen innan varje vandringsdag - eftersom man i regel vill starta tidigt kan det hända att inget är öppet annars. Det är också bra att provgå med packning innan så man inte blir chockad av vikten på ryggen och också för att man verkligen ska fundera igenom varenda pryl som väger något.

 

onsdag 9 april 2014

På väg...

Ibland är det så att när jag får en idé behöver jag testa den lite i fantasin innan jag gör verklighet av den. Nu i mitt nya projekt, att vandra till Santiago kom jag igår på att jag kunde "provgå" sträckan, fast på hemmaplan. Låter helflängt, men så här gör jag:

Med min lånade kartbok och guidebok tänker jag mig att jag är på caminon och vandrar. Igår lämnade jag Sarria med mina 8 km, och idag har jag fortsatt de fyra kilometer som saknades fram till vandrarhemmet i Morgade. Hade det varit på "riktigt" hade jag försökt gå 12 km igår och 10,4 km idag. Men just nu är jag otränad så jag delar upp sträckan ännu mer. Det vanliga är annars att man går hela sträckan Sarria - Portomarin på en dag, men det kommer jag nog inte att orka någonsin.

Men med dessa kartor och i fantasin kommer jag nog kunna ta mig till Santiago ett par gånger innan det (eventuellt) blir på riktigt i sommar. Jag tänker mig att det kan funka lite som idrottare gör när de förbereder sig - de går igenom momenten steg för steg i tanken innan de gör det i verkligheten. Det funkar också lite som "runkeeper" - jag ser på en karta hur mycket (lite) jag går. Sedan ÄR det kul att filosofera lite på vad jag skulle göra och se i Morgade där jag "är" nu. Jag googlar och gör planer. Kanske kan jag tröttna på caminon innan jag ens kommit dit?

Här är lite härliga bilder och en beskrivning av denna sträcka som jag hittade

 

tisdag 8 april 2014

El camino de Santiago?

Kan det vara så att jag ska gå till Santiago i sommar? Tanken föddes för någon vecka sedan när jag råkade läsa Agneta Sjödins böcker "En kvinnas väg" och "En kvinnas hjärta". Typ gå, bara gå och hoppas på en inre förvandling. Lägga saker bakom mig och se ljusare på framtiden. Typ bli en helare och bättre människa och så vidare...

Jag hade lagt tanken bakom mig, tyckte den föll på sin egen orimlighet. Med knäprotes och höftprotes är vandra långt med packning inte min gren. Men så idag, som av en händelse kom en kollega med två böcker som han ville låna ut till mig...

Oj. Kanske är detta ett tecken? Kanske är det "meningen" att jag ska promenera i sommar? Jag kollade lite i böckerna. Skulle jag gå skulle jag välja sträckan Sarria - Santiago, drygt tio mil. Och så skulle jag ta extremt god tid på mig, typ en mil om dagen. Typ vara i Spanien i två veckor. Ta många pauser. Sitta på caféer med min iPad och skriva en hel del. Kanske en bok? Kanske om kampen att läka ett brustet hjärta?

Jag känner att idén på en vandring börjar ta fäste och för att liksom testa mig själv har jag idag gått 8 km. Skulle nog kunna pressa på med ytterligare två kilometer för att klara milen. Men tio dagar i rad? Skulle jag orka? Om idag hade varit dag ett hade jag behövt gå ytterligare 4 km idag för att vara i Morgade, där hade jag tagit in på Casa Morgade och bott i enkelrum för 28 euro. Faktiskt känns det helt klart genomförbart... Jag ser mig själv på ett fik där jag dricker en appelsinjuice, spanar på folk och skriver tankar i iPaden. Kanske, kanske....? Kul är det i alla fall att drömma!

 

måndag 7 april 2014

Syskonbarn...

Det första Alfred frågade efter när han kom och hälsade på var mina barn. Var fanns de någonstans? Det är klart att en sådan fråga får mig att fundera lite. Tåget har ju gått för min del och det står ganska klart för mig att det aldrig kommer att bli några barn. I alla fall inga egna. Känns emellanåt lite lagomt vemodigt faktiskt. Samtidigt är det ju så att med mitt schema har jag konstaterat att jag inte hinner med att ha hund, hur sjutton skulle det då funka med barn?

Ikväll var jag över till min far och Ellinor på middag och där var också Alfred. Kul, tänkte jag att få "hänga lite" med honom. Ha! Han är av en sort som pratar mycket och hela tiden. Om ALLT! Nu var det pyamasparty, Star Wars Lego och lasersvärd. Jag fick knappt någon syl i vädret och inte heller pappa och Ellinor fick möjlighet att säga något. Men uj, vad go han är, min brorsson!

Men nu. Hemma i friden och med fötterna nedsänkta i ett fotbad och thékoppen bredvid så inser jag att livet är hyffsat bra som det är. Utan barn. Jag kan ju "låna" syskonbarnen ibland, som jag för övrigt även är Gudmor för. Det tror jag är lämplig dos...

söndag 6 april 2014

Drömmarna eroderar lite....

Upp som en sol och ner som en pannkaka heter det ju och så kan man sammanfatta hur jag drömt den här veckan. Jag tog bilen och åkte förbi "drömhuset" som visade sig ligga mitt i ett kluster av barnfamiljhus. Det hjälps inte att huset stämmer så bra med mina drömmar om man inte kan gå ut på gräsmattan i morgonrock med morgonkaffet utan att hela kvarteret registrerar vad jag gör. Bo så tätt är faktiskt inte my cup of the!

Hunden drömde jag om i flera dagar, men när jag scrollade igenom schemat det närmaste året inser jag hur mycket vanvittaffär det är och vad synd det skulle bli om hunden. Men den är verkligen fin! Segelbåten har jag inte avfärdat helt än, så den tänker jag mycket på! Jag bor ju trots allt på en ö, och då ska man väl ha en båt? Än så länge nöjer jag mig med att bildgoogla och fantisera...