Så har jag gått två av fem kartblad - snart halvvägs till Santiago de Compostela. Några dagar har promenaderna legat nere, jag har haft så förbaskat ont i lederna, främst vänster knä. Men både igår och idag har jag pressat på lite för att komma i form. Först promenerat och sedan käkat värktabletter. I morgon ryktas det om strålande väder och jag hoppas jag kan gå lite till då...
Här ser man verkligen hur usel jag är på att promenera. Kartbladet representerar en normal dagsetapp för en pilgrim som går mot Santiago de Compostela. Jag ska försöka gå samma sträcka på dubbla tiden, två dagar. Men nu har det tagit EN VECKA att gå sträckan. Jag börjar fyllas av tvivel inför sommarens strapats... Måste få upp farten innan dess!
Skickat via Blogsy
Ett undran: Varför måste man gå så långt? Kan man inte korta av gåendet till hälften så långt men på lika lång tid? Det viktigaste måste vara att komma fram med både kropp och själ i behåll.
SvaraRaderaTycker Ragnhild
Jooo, det tycker jag med! Jag går inte hela vagen från Frankrike - många startar där och tar fem veckor på sig, två mil om dagen. Jag startar i Sarria och går hälften så fort som den "normale" pilgrimmen. Skulle jag få alltför ont i lederna är jag inte främmande för att ta bussen en bit.
Radera