I Sundsvall kan de sina grejer! I förrgår var jag på besök på sjukhuset för att visa upp såret på magen. Samma läkare som opererade mig kollade plus två ST-läkarstudenter, en sjuksköterska och en sjuksköterskestudent (tror jag det var, för hon blev instruerad).
Först "skorstenfejning", rengöring längs hela ärrets insida, ut med död vävnad och koagel. Tur man har få nerver i magen och tur de som fanns var avskurna för detta var inte "pleasant"! Efteråt lade de in ett Material som de först omsorgsfullt veckade som en smällkaramellsvans. Kul förresten, detta "material"! Det såg ut som en kompress, men behandlades med stor vördnad av alla inblandade. "Det är dyrt", viskade sjuksköterskan i örat på mej, och när jag råkade kalla Materialet för kompress blev jag snabbt rättad.
Behandlingen gjorde inte ont, men var obehaglig. Högen med blodiga kompresser växte till en imponerande hög och ett tag kände jag snurr i huvudet. Intressant, jag som inte är så känslig alls när det gäller blod. Blev sjukskriven också nästa vecka och det känns skönt, känner att jag inte är i form för jobb i dagsläget, speciellt tågresor och sitta på stol är grenar jag ogärna ställer upp i nu. Men samtidigt är jag jobbsugen och superless på att vara hemma...
Skickat via Blogsy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar