torsdag 26 februari 2015

Fully alive

Vilken fruktansvärd dag jag genomlevt idag! Migränen från helvetet slog till och gjorde livet rejält surt för mig!

Jag vaknade hos birgittasystrarna i Betlehem med huvudvärk. Drack lite vatten, men det kom i snabb retur. Tvingade i mig lite frukost och tyckte livet började komma tillbaka. Jag och en som också går kursen "gjorde" Betlehem i slow motion. Vi hade besökt födelsekyrkan igår och även fått vara med om en fantastisk konsert - magnificat institute gav en konsert i den katolska delen av födelsekyrkan som vi kunde slinka in på. Enormt vacker musik med en tenor av Guds nåde! Idag besökte vi the Milk Grotto, där Maria sägs ha ammat Jesus.

Efter detta besök satte jag mig vid Peace Center och sippade på en kaffe, tänkte att det kanske saknades koffein i min skalle eftersom värken tilltog igen. Nope, det blev bara värre och värre och värre. Jag tror den utlösande faktorn var stress, igår hade jag fått höra att norweigans piloter kanske ska strejka till helgen och jag började oroa mig för de unga konfirmandledare som ska komma på söndag för sin "livsresa". Det vore verkligen såååå trist om resan skulle ställas in, jag vet ju hur de ser fram emot att komma!

Jag nådde verkligen botten av elände där på Peace Center. Kände mig illamående och plötsligt behövde jag kräkas. Gick med snabba steg mot toaletterna, men när jag hade två meter kvar gick det inte längre. Försökte kräkas i en sån där papperskorg med hål i sidan, men lyckades bara sådär. Skamsen gick jag in på toan för att torka ansiktet och försöka snygga till mig lite.

Det blev några timmar på Peace Center, vågade inte gå vidare. Migränmedicinen som min kursare snällt nog handlat åt mig kom i retur. Inget hjälpte...

Efter ett tag kunde jag ta taxi till checkpointen, gå igenom och ta buss in till jaffa gate igen. Sov, vaknade, spydde lite om vartannat. Till slut tog jag mig samman och gick till den ortodoxa kliniken i det kristna kvarteret. En amerikansk tjej från kursen följde med som moraliskt stöd. När vi väntade på läkaren bad hon för mig. Jag kommer speciellt ihåg orden "let Maria be fully alive...". Bra formulering, jag var verkligen inte fully alive idag! Fick en spruta mot illamående hos läkaren och där började tillfrisknandet igen. Jag bestämde mig för att strunta i LCHF och beställde stripps och Cola light - bästa migränmaten!

Yes! Fick behålla strippsen och gick tillbaka till hotellet där jag sov hela kvällen. Först nu börjar jag känna mig "fully alive" igen och hoppas morgondagen blir fantastisk. Gruppen ska stråla samman igen efter att i två dagar varit splittrade för att göra fältstudier hos olika kyrkor. Ska bli så spännande också att börja jobba med det data vi samlat in. Igår intervjuade jag Mitri Raheb om hur det är att vara lutheran i Betlehem. Jag hoppas kunna skriva en bra rapport om detta!

Dagens lärdom är nog att jag ska bli bättre på att be om hjälp och också ta emot den hjälp som erbjuds. Jag behöver kanske inte vara stark precis hela tiden och klara mig själv?

1 kommentar:

  1. Jag får nästan migränsymptom av att höra din berättelse. Så var det många gånger för mig i din ålder men det har blivit bättre med åren. Du borde ha fått vila dig hela dagen. (Hm, Mitri Raheb - inte väl ansedd av mig pga historierevision, ersättningsteologi och andra folkkränkande styggelser - men inte lönt diskutera, han har rätt till sin syn, men den synen borde inte antas så okritiskt av svenska kristna, min opinion. Få bara inte mer migrän av min opposition, strunta i det. :) )

    Ann-Katrin Roth

    SvaraRadera